tisdagen den 27 april 2004
Frågor att belysa
- Exempel på småskaligt skogsbruk visning och samtal
- Samtal omkring gällande skogsvårdslagstiftnings två jämställda mål – Produktion och Miljö.
- Aktuell fråga om naturreservat.
Program och hålltider
08.00- 09.00 Strövtåg i skogen. Skogsbruksplan upprättad av skogsinspektor Mårten Gustavsson och markägarens uppsats, nedan, delas ut som underlagför samtal under strövtåget. Ingemar Johansson SVS och Mårten Gustavsson Mellanskog leder samtalet under rundvandringen. Mårten Gustavsson och Per Ahlgren från Länsstyrelsen i Västmanlands län visar på de skyddsvärda nyckelarterna.
09.00 – 09.30 serveras kaffe med ostfralla.
Carl Olov Persson, markägare, tidigare riksdagsman, ledamot i 1990 års skogspolitiska kommitté, som tog fram underlaget för gällande skogsvårdslag, och ledamot i Skogsstyrelsen hälsar välkommen.
Monica Stridsman, Länsjägmästare och chef för Skogsvårdsstyrelsen (SVS) i region Mälardalen, ledamot i 1990 års skogspolitiska kommitté och senare Generaldirektör för Skogsstyrelsen, redogör bl.a. för SVS nya organisation och har synpunkter på hur Skogsvårdslagen kom till. Svarar på frågan, lever småskogsbruket upp till målen i Skogsvårdslagen.
Björn Risinger, chef för Naturvårdsverkets naturresursavdelning har synpunkter på småskogsbruket – senare Generaldirektör för Havs och Vattenmyndigheten och därefter Generaldirektör för Naturvårdsverket. Han berör frågor om lagstiftningens krav på naturhänsyn, naturreservat etc., svarar på frågan – finns det medel avsatta för inlösen och framtida skötsel.
Utmaningar för svensk skogsnäring;
Miljökraven skärps, priserna på skogsråvara sjunker, kostnaderna för avverkning och skogsvård stiger, konkurrensen på världsmarknaden skärps; Hur skapar vi ett lönsamhet svenskt skogsbruk och bibehåller skogsnäringens bidrag till svenskt handelsöverskott?
Harry Eriksson, Professor emeritus på Sveriges Lantbruksuniversitet SLU visar på metoder som kan göra skogsbruket lönsammare.
Mårten Gustavsson, Skogsinspektor Mellanskog visar på möjligheter att minska kostnaderna för skogsvård och återbeskogning?
Björn von der Esch, Riksdagsman för kristdemokraterna – Blir Sverige Europas naturreservat. Finns det tendenser till att Sveriges ekonomiskt viktigaste näring måste tas ur bruk?
Moderator – Anders Johansson, Kooperativ utveckling i Västmanland och ordförande i föreningen för Lungerbygdens utveckling.
Skogsdagen avslutas med lunch på Fårtallens strutsrestaurang (Rökt struts med potatisgratäng, meddela eventuellt önskemål om vegetariskt)
Arrangörer; Mellanskog, Skogsvårdsstyrelsen region Mälardalen, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Lungerbygdens utvecklingsförening och markägaren.
Uppsats om Åsboskogen
Skogsdag i Åsbo –
Småskaligt skogsbruk skapar mångfald
Det finns lika många idéer om skogsskötsel som det finns skogsägare. Det har bidragit till biologisk mångfald. Den skog vi skall titta på idag sköts på ett sätt medan grannens skog sköts på ett annat.
Naturintresse vägande skäl till att äga skog
I 1990 års skogspolitiska kommitté, som tog fram underlaget till nu gällande skogsvårdslag. Vi försökte besvara frågan vilka intressen som i framtiden kommer att driva människor till att äga skog. Högst på listan kom naturintresse, sen kom intresse för jakt. Längre ner på listan hamnade placeringar för bra avkastning på kapital. Om frågan hade ställts i dag hade säkert skatteplanering hamnat en bit upp på listan.
Skogen måste ge avkastning
Tyvärr räcker det inte att människor är intresserade av naturen för att vi skall få behålla den biologiska mångfalden. Naturvård kostar pengar därför måste skogsbruk vara lönsamt. Skogen och skogsindustrin är den näring som ger störst positivt bidrag till Sveriges bytesbalans. Näringen skapar arbete och välstånd åt stora delar av befolkningen. Människor får arbete och kan betala skatt. Hänsynen till naturvärdena måste vägas in i en stor ekvation där åldringsvård, skola, sjukvård etc. måste finnas med som en faktor.
Nu gällande skogsvårdslag är en väl genomtänkt avvägning mellan produktion och miljö. I Sverige bär skogsbruket sina egna kostnader och även kostnaderna för bevarandet av miljön. Inga skattemedel går till svenskt skogsbruk. I t.ex. Finland där man förstått hur viktig skogen är för nationen går skattemedel till skogsvård. I Ryssland där skogen är statsägd säljs rotposter till vrakpriser. Svenskt skogsbruk verkar i en stentuff miljö. Då går det inte belasta svenskt skogsbruk med nya kostnader hur som helst.
Får kommunerna, som i Norafallet, godkänt av regeringsrätten när de tar betalt för skogtillsyn så arbetar man tvärs emot sammanvägningar som gjorts i förarbetet till nu gällande skogsvårdslag. Ger miljöbalken kommunerna en sådan möjlighet måste riksdagen ändra i lagen. Dessutom måste riksdagen se till att skogsfrågorna bara handhas av ett departement, jordbruksdepartementet. Skogsstyrelsen och SVS som arbetar nära skogsbruket och därför har bästa helhetsbilden måste få bli den myndighet som bevakar skogsfrågorna i sin helhet och upprätthåller kontakterna med skogsbruket.
Åsboskogen
Åsboskogen, omkring 50 ha, är till större delen gammal sjöbotten. Här finns också några tidigare holmar, vars namn slutar på rik, Uggrik, Byrik och Åskrik. I anslutning till SVS biotopinventering biotopskyddades flera av dessa f.d. holmar. I Slutet av 1800-talet reglerades Hjälmarens vatten vilket även innebar att vattennivån sänktes. Landvinningen och de tidigare holmarna fick landförbindelse. Den gamla sjöbottnen utvecklades till betesmark och så småningom lågproducerande skog. När min hustru och jag, för drygt 30 år sedan, fick ta över ansvaret för skogen i Åsbo fanns här några mindre partier med knappt 40-årig granskog. För övrigt bestod skogen mest av glesa björkbestånd, områden med sly, öppna myrmarker med ett glest tallbestånd. Under den glesa skogen växer skvattram, odon, lingon och blåbär. På kullarna som tidigare varit holmar växte ek, lind, alm, ask, al, björk, hassel och en självsådd oxel. Skogen betades fram till 1959. Rester av gärdesgårdar visade var gränserna mellan skogsskiftena går. Alla skogar betades.
Utöver den miljöhänsyn som lagen kräver i allt vardagsskogsbruk har omkring 19 av 50 hektaren eller 38 % undantagits från normal skogsproduktion. Det handlar om 6 ha öar som vi inte får avverka på. Det handlar om de biotopskyddade tidigare holmarna och stranden ner mot Hjälmaren som skyddas genom lagstiftat strandskydd. Det handlar om en mosse, på ca 2 ha, som inte tillåtits växa igen. Där har alla tallarna sparats som boträd till fiskgjusarna som häckar där. Det handlar om ett hagmarksområde på 2 ha som hållits öppet med hjälp av betande får. Dessutom är 5 ha grusås skyddat som vattentäkt.
När jag fick ta över ansvaret för skogen startade ett långvarigt samarbete med skogsvårdsstyrelsen. Vi började med att rensa bort de sämre skogspartierna och ersätta dem med nyplantering av framför allt gran. Under åren har omkring 150 000 gran planterats, Dessutom ett par tusen sitkagran, mindre partier blågran, mauserbjörk, kungsgran, hybridlärk, douglasgran, kaskadgran, kustgran, bok, oxel, al, ask etc. Tall är det ingen idé att plantera. Det finns för gott om vilt.
Den gamla sjöbottnen är näringsrik. Ytskiktet består av dåligt förmultnade växtrester, vass etc. Det tar några år efter planteringen innan plantorna når genom det magrare ytskiktet med sina rötter. När rötterna når genom ytskiktet växer skogen så det knakar. Den självsådda granen, som gått långa vägen via Finland och lärt sig leva med svenskt klimatet, har en tillväxt på närmare 20 kubikmeter per hektar. Den nyplanterade granen kan ha sitt ursprung i Vitryssland, där tillväxten är omkring 35 % högre än på svenskt plantmaterial. Tyvärr är det näst intill omöjligt att härleda varifrån plantmaterialet kommer. När skogen växer så snabbt riskerar kvalitén bli lidande. Det försöker vi motverka genom tätare plantering och genom att lämna en björk skärm i planteringarna.
Hagmark
Från vilt till betesdjur till vilt igenHistoriskt – När markerna låg obrukade och inte betades fanns det plats för rovdjur. Så kom betesdjuren in i bilden vilket gjorde att man måste få bort rovdjuren. Vargen utrotades och övriga rovdjur decimerades starkt. Nu när vi inte har råd att hålla oss med betesdjur längre får rovdjuren ersätta det öppna landskapet. Få vill ta på sig det extra oavlönade arbete att sätta upp stängsel som hindrar vargarna att ta sig in i hägnet. Redan utan det arbetet är får en dålig affär. Kanske flickor med hästar kan vara det öppna landskapets räddning? |
Hagmarken har glesats ut för att få in mer solljus och har sedan betats av får. Här växer nattviol, gullvivor och andra hagmarksblommor. Här finns också kulturvärden, rösen etc. som visar att marken har odlats. Området har fram till förra året betats av får. Nu har tidigare fårägaren sålt ut besättningen.
Mauserbjörk
Finsk proveniens. Huvudparten visade sig vara vanlig vårtbjörk. I dag finns klonad mauserbjörk. Vid kloningen har man valt ut träd med raka fina stammar som till 100 % är mauser. Mauser måste skötas bättre än här. Den måste t ex underkvistas.
Sitkagran
Plantering ½ ha, proveniens Sitkahalvön Alaska. Sitkagranen växer mycket snabbt, särskilt de första åren. Den klarar därför bördig mark med stark gräsväxt. Ett av världens högsta träd. Man har funnit 127 meter hög sitkagran. Trädet har långa fibrer som ger starkt virke passande till ställningsplank eller som konstruktionsträ. Barren är mycket vassa, och skys därför av viltet. Tål zon 2-3, har gått bra här.
Gran
Planterad för 35 år sedan, en röjningsgallring genomförd. Här börjar den gamla sjöbottnen, ½ m skikt med rester av oförmultnad vass och torv, knappast skogbevuxen förrän in på 1900-talet.
Blandungskog
Planterad gran med en skärm av glasbjörk. Efter avverkning bildas uppslag av glasbjörk, en grön matta som måste röjas flera gånger. Vi har valt att spara en björkskärm, efter röjningarna blir björken ett bra skydd för den planterade granen. Skärmen hindrar granen från för snabb tillväxt vilket bidrar till högre kvalitet. På de här markerna måste man för att åstadkomma bättre kvalitet hålla ner tillväxten i ungskogen. Det går att odla skog av hög kvalitet här men det kräver extra arbetsinsatser.
Kanthuggning
På bara 10 år har priset på skogsråvaran sjunkit med 36 %. Det har hittills kompenserats med bättre produktivitet, maskiner i stället för handarbete, Priserna på råvaran fortsätter att falla medan avverkningskostnaderna slutat sjunka. Skogsägaren måste försöka hinna i fatt ekonomin, Här har vi kanthuggit och hoppas klara återbeskogningen utan plantering. Det ser ut att gå bra. Under riset finns ett fint uppslag av smågran.
Vi hugger smala remsor, 15-25 meter. Avverkningen sker i första hand från norr- och västsidan. På det sättet skyddas plantorna från för starkt solsken och uttorkning. Eftersom björkuppslaget troligen blir mindre behöver inte röjningskostnaden bli högre.
65-årig granskog
Fortfarande bra tillväxt. Höjdtillväxt omkring 30 cm varje per år: I skogsbruksplanerna har området funnits med som slutavverkning under de senaste 20 åren men har fått stå kvar eftersom tillväxten är så god och eftersom det inte kunnat konstateras rötangrepp. Det finns ett orosmoln, ett riktigt blåsväder kan fälla skogen och då kanske råvarupriserna ligger som lägst.
Ledningsgata
Kommunen lät expropriera marken. Markägarna fick knappast något för intrånget. Marken är inte inlöst men det som växer i ledningsgatan är kommunens. Ett exempel på bristande äganderätt i Sverige.
H bibehållen mosse, frivillig naturhänsyn
Tallen som växer här har sparats som boträd till fiskgjusen som häckar i kronorna. Träck från fåglarna gör att tallarna dör. Efter omkring 5 år måste det häckande paret byta träd. De döda tallarna får stå kvar och när dom faller tas inte stammarna till vara. Den enda skogsvård vi sysslar med här är att hålla efter björken och ta bort en och annan gran så att inte mossen växer igen. På det sättet skyddar vi markvegetationen. Den som passerar här garanteras nästan få se älg. Om jag förstått rätt värderar naturvårdsverket inte alls sådana här insatser från markägarna.
Mossen omges av ungskog
Granen som planterats här har fått en bra start. På planteringen bortom mossen har sparats som björkskärm. På de här lågt liggande markerna kan frosten slå till ända in i juli och förstöra plantornas årsskott.
Naturreservat?
Här kommer vi till blomsterlandet. De här markerna var tidigare betade. Nu när det inte längre finns betesdjur växer markerna igen och solljuset stängs ute. Då dör floran ut. Kan länsstyrelsen med hjälp av skattemedel göra något för att rädda den här naturen så är det givetvis tacksamt.
Mitt förslag – Vi måste arbeta efter subsidiaritetsprincipen, ”Allt som kan göras lika bra eller bättre på lägre nivå, skall utföras på denna lägre nivå”. Markägarna som kan landskapet måste få möjlighet att ta fram skötselplaner. Länsstyrelsen får ställa upp och bistå med rådgivning. I skötselplanen måste ingå att markerna hålls öppna genom betning och röjning så att buskvegetationen inte tar över och förstör floran.
Dessutom, intrånget måste ersättas till sitt fulla värde, Eventuell värdeminskning på resterande fastighet måste ersättas fullt ut. Detta framgår av gällande lagtext.
Frågan är, kan markägarna räkna med en objektiv värdering och ställer staten upp med medel som räcker till inlösen och framtida skötsel?
Vindkraftverk i Götlunda
Vi tror regeringen tar sitt förnuft till fånga och därför i samma intresseriktning, på måndag nästa vecka träffar vindkraftbyggaren Sven Ruin intresserade i Lunger för att få igång bygget av ett vindkraftverk på vår gård. Vi har redan skrivit ett arrendekontrakt och ligger i startgroparna för byggandet av ett 70 meter högt torn med vingar som snurrar runt och tar vara på naturkraften vind. Vi vår väl se hur projektet utvecklas.
Carl Olov Persson
Carl Olov Perssons hemsida 