”FiskarAnna”, yrkesfiskare på Hjälmaren

Anna Vesper Gunnarsson, yrkesfiskare på Hjälmaren går under namnet ”Hjälmarens FiskarAnna”. Anna är uppväxt på ön Valen och är 17e generationens yrkesfiskare i Hjälmaren. ”Jag älskar fiske och natur” säger hon.

Hjälmaren från Hjälmare Sund, foto Carl Olov Persson

Att vara fiskare på en insjö av Hjälmarens storlek är tufft?

”Ja att sitta i en liten båt och arbeta med fiske i hårt väder är ingen lätt uppgift men ibland är det ett måste. Jag har lärt mig av erfarenhet. En gång när jag skulle vittja näten fick jag en kastvind så propellern fastnade i ett rep. Vågorna sköljde in över aktern på båten och det höll på att gå riktigt illa. Pappa, som jobbade en bit längre bort på sjön kom och hjälpte mig att hålla upp fören på båten mot vågorna med ett rep så jag inte tog in mer vatten och jag kunde ösa båten torr. Numera väntar jag helst med att ta mig ut på sjön tills det lugnar ner sig”.

”Sedan gäller det att ha lämpliga kläder. Att fiska när det blåser kallt och regnar eller kanske till och med snöar kräver lämplig klädsel. Tyvärr har jag lärt mig genom olyckor bland närstående hur illa det kan gå. Jag åker aldrig ut på sjön utan flytväst eller flytoverall oavsett om det är sommar eller vinter”

Du är ordförande för Hjälmarens Fiskareförbund, yrkesfiskarnas förening med 38 medlemmar, hur hinner du, fiske, föreningsarbete och familj?

”Ja, det gäller att prioritera. När jag inte fiskar så sysslar jag med pappersarbete och möten eller trädgård och familjen. Jag har bra hjälp hemma, barnen börjar bli stora och min man har samma intressen som mig.

Hjälmaren som är Sveriges fjärde största sjö indelas i tre län, Västmanland, Södermanland och Örebro län. Vi fiskar över länsgränserna. Att få regleringen att stämma överens med allas intressen är ett svårlagt pussel”.

Kanske en egen Hjälmarmyndighet?

”Det finns en förvaltningsplan över fisket i Hjälmaren men det krävs en väl utarbetad samverkansplan. Men det handlar inte bara om fiske. Fem huvudintressen delar på ansvaret för Hjälmaren – färskvatten, jordbruksmark, yrkesfiske, fritidsfiske och energiomvandling. Till det kommer ett rikt fågelliv och andra miljöintressen, som engagerar människorna runt sjön.”

Hjälmargösen är känd som en delikatess. Utöver gös, vad fiskar ni?

”Här finns gott om gös, gädda, abborre m.m. och naturligtvis kräftor.” Men bland fisken är Hjälmargösen nummer ett.”

Ni får stora fångster gös?

”Ja, men det har inte alltid varit så. Från 1960-talet skedde en kontinuerlig minskning av tillgången på gös. Fångsterna under 1990-talet låg på 50 – 60 ton, år 1997 på rekordlåga 37 ton. Då kom man till insikt om att något måste göras för att skydda gösen från ett allt för hårt fiske. Yrkesfiskarna beslutade sig för att tillskriva dåvarande Fiskeriverket och be om en höjning av minimåttet på fångad gös från 40 till 45 cm och att maskvidden på näten skulle höjs från 100 till 120 mm (diagonal maska). Regleringen syftade främst till att minska fångsten av icke könsmogen gös. Gösen blir könsmogen relativt sent och har stor tillväxtpotential.

Regleringen gav snabbt effekt. Under perioden 2001-2007 ökade fångsterna i medeltal till 153 ton. Regleringen låg delvis till grund för att gösfisket i Hjälmaren blev världens första miljöcertifierade sötvattensfiske år 2006. Det här var före min tid som fiskare men är något vi kan glädjas åt idag. Mälarfiskarna valde att behålla tidigare regler då men från år 2017 har fiskarna i de båda sjöarna likvärdiga regler. Vi har ett bra samarbete mellan yrkesfiskarna i de båda sjöarna.”

Kräftor då, har inte det blivit en större inkomstkälla än övrigt fiske?

”Jo, historiskt, fram till början av 1900-talet var kräftfisket en viktig inkomstkälla för yrkesfiskarna och fiskevattenägarna. De reste till huvudstaden med Stockholmsbåten och sålde kräftor. Så slog kräftpesten ut hela näringen. På slutet av 1900-talet sattes signalkräftor ut. Jag har inte tillgång till något riktigt bra kräftfiskevatten men för den som har det blev det en fullträff. Kräftfisket har blivit en bra inkomstkälla för alla som har tillgång till fiskevatten i Hjälmaren.

Vilka får fiska kräftor på Hjälmaren?

”På allmänna vattnet i Hjälmaren har yrkesfiskarna efter tillstånd från länsstyrelsen ensamrätt till kräftfisket. Det förekommer en del privatfiske på allmänt vatten men det är olagligt. Det kan verka oskyldigt men den som lägger ut fångstredskapen och blir påkommen får räkna med åtal och att redskapen beslagtas av tillsyningsmännen. Ett par tjuvfiskare som arbetar i större skala har fått fängelsestraff efter att de lagt ut kilometerlånga linor med kräftburar och nät.

Finns det ål i Hjälmaren?

”Blygsamt, på tidigt 90-tal satte yrkesfiskarna årligen ut några ton ålyngel men när ålfisket förbjöds upphörde utplanteringen. När det gäller ålen finns de oberoende av planer på nya fisktrappor små förutsättningar för ålen att börja vandra upp till Hjälmaren igen, knappast några ålyngel tar sig längre in i Östersjön. Men det finns lite ål kvar i sjön och ett par fiskare har tillstånd att ta upp några varje år.”

Hur ser du på fågellivet runt Hjälmaren?

Fågellivet är också en viktig del av Hjälmarmiljön. Havsörnen, som försvann i slutet av 1800-talet, har kommit tillbaka. Havsörnen mår bra på Hjälmaren. Särskilt på vintrarna när isen lagt sig ser vi flockar av havsörn omkring oss. När vi drar näten under isen så samlas de, ibland upp till 30-40 örnar, runt vakarna och förväntar sig att vi skall mata dem med braxen.

Skarven är ett problem för fisk och fiskare. De bosätter sig på öarna och där utrotar skarvkolonierna all växtlighet. Skarven ger sig också på och skadar gösen. Gös som fångas har ofta spår av angrepp från skarven. Jag älskar den granna fiskgjusen som följer oss fiskare. Den matar vi med mört och annan skräpfisk.” 

Berätta lite om livet på Valen. ”

Det bor bara ett fåtal familjer på ön. De som bor där ställer upp för varandra när det gäller och i krissituationer finns alla där och hjälps åt. Som jag ser det råder en bra gemenskap på ön.  Att vara barn på en liten ö hade givetvis sina problem, inte i första hand brist på kamrater men framförallt svårigheter att ta sig till skolan. Jag minns när jag var liten och det var tidig vinter eller tidig vår och isen höll på att lägga sig eller gå upp. Då hände det att vi var tvugna att sova över hos någon vän på fastlandet. Det var jobbigt och jag längtade hem. Vi blev väldigt beroende av varandra inom familjen och jag följde gärna pappa i spåren. Hans liv och fisket blev mitt liv.”

Nu fiskare, ordförande för Hjälmarens yrkesfiskare, mamma – vad följer här näst?

”Huvudet är fullt med idéer men tiden räcker inte till mer än det jag redan sysslar med. Jag väljer det jag tycker är viktigast och roligast just nu. Men kanske i framtiden, försäljning av fisk direkt till kund, kanske en bok med recept inhämtade från boende runt Hjälmaren. Vi får se, men just nu har jag fullt upp med familj, fiske och förbundsarbetet” säger Anna.

Hjälmaren från Hjälmare Sund foto Carl Olov Persson, bara som ett exempel – Du har säkert tillräckligt många kort att välja mellan som passar bättre till reportaget…

Lite historia om Hjälmaren; Fallhöjd regleras på nivåerna 22,2 – 21,6 meter räknat från Hjälmarens till Mälarens normalvattennivåer. Tidigare åstadkom de oregelbundna och ofta mycket höga vattennivåerna på Hjälmaren stora problem för lantbruket runt sjön. Dämningstvister, som finns belagda, har pågått från år 1422. Efter århundraden med tvister beslutade riksdagen den 2 februari 1877 att sjöns medelvattennivå skulle sänkas ca 1,3 m och högvattenytan med 1,8 m. Avsikten vara att lantbruk och skogsbruk runt Hjälmaren skulle få större möjligheter att utvecklas. Sjösänkningen pågick under åren 1877 – 1888. Vinsten blev i runda tal ytterligare 18 000 ha åker- och ängsmark.

Nu i höst invigdes en ny damm i Hyndevad utanför Eskilstuna som skall reglera Hjälmarens vattennivå bättre än den gamla som byggdes för över hundra år sedan. Då bestod konstruktionen av trä, men nu har de trettiosex dammluckorna från slutet av 1800-talet bytts ut mot tretton fjärrmanövrerade automatluckor i rostfritt stål.

Carl Olov Persson

2022-12-31

Hej Anna!

Vad sägs om bifogad text? Vill du ändra i texten, ta bort eller lägga till så gör det, tack!

Det är 8750 nerslag inklusive mellanslag men får bara vara 8000. Därför måste texten kortas, har du synpunkter på något vi kan ta bort, tack!

Vi måste ha minst 3 bra bilder, gärna en av dig till första sidan -EXTREMT viktigt med bra bildkvalitet. Jag sänder med en bild av Hjälmaren som kanske kan komma till använding. Sänd gärna fler bilder så vi tillsammans kan välja bilder och bildtext. Du nämnde någon fotograf som har bra bilder som skulle kunna passa, välj även bland dem, tack!

Återkomma med synpunkter och bilder under första veckan januari, tack!

Carl Olov

Kopia på detta brev och text med bild går till redaktör Henrik Hansson, Magazin24

Detta inlägg publicerades i 5, Åsbo, Storökna. Hjälmaren, Människor jag mött. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.